Jul, deadlines och nytt år

Att få vara ledig och mysa med familjen betyder mycket för mig. Julen brukar vara en sådan tid, men den här julen har stressen över studierna överskuggat familjemyset en hel del. Det är inte första gången, men jag hoppas verkligen att det är den sista.

Innan jul brukar vi julpynta hemma. Jag har aldrig i mitt liv pyntat så halvhjärtat som i år och det gav mig dåligt samvete. Julstämningen infann sig först på julafton, för då hade jag landat i att tränga undan tankarna på studierna till fördel för julfirande och familjemys.

Ett intensivt familjemys kan aldrig vara fel, men en lika intensiv stress över studierna känns mindre rätt. Att ha deadlines 2:a och 7:e januari kan tyckas rimligt. Men när den 7:e januari är deadline för inlämning på två olika kurser samt uppstartsdag på jobbet är inte ”rimligt” min första tanke.

Jag har bestämt mig för att ha min kandidatexamen avklarad till sommaren, rimligt eller ej. Hjulet är på rull och inga käppar tillåts där i.

käppar i hjulet

Jag tillät mig att ha ledigt från studierna några dagar, men har nu börjat förbereda mig för kommande deadlines. När jag kommer tillbaka till mitt sparsamt julpyntade hem kommer pluggandet ta all min tid igen, vilket kan resultera i att julen varar fram till påska. Det har hänt förut. Det kan hända igen.

Många har även märkt att blogginläggen kommer mer sporadiskt i takt med att jag kommer allt närmare min kandidatexamen. Var därför smart och följ bloggen via e-post smiley

Men innan jag går händelserna i förväg ska 2014 få sitt avslut. Det här året lämnar jag gladeligen för att förväntansfullt kasta mig i armarna på 2015.

gott nytt år

Annonser

Jul, familj och studier

Visst har vi hört talas om plugglov förut…. Den här julen blir förvisso också full av plugg, men inte bara. Den traditionella julen med familjen går först! Sedan har jag några dagar på mig efter nyår att avsluta de två kurserna jag nu håller på med. Samtidigt som jag gör det ska jag jobba och gå lite andra kurser, som verkligen intresserar mig. Jag har lite att se fram emot, med andra ord 🙂 Det hoppas jag att du också har.

Som jag brukar säga: Man får det inte roligare än man gör sig 😉

tomte

Inga måsten, bara jul

paket

 

Jullov på riktigt, det tänker jag ha.

Jag ska njuta av all god mat på julbordet. Jag ska uppskatta min sons glädje när han får sina julklappar. Jag ska länge komma ihåg det mysiga skenet från julgransljusen.

Jag vägrar få julen förstörd. Jag vägrar plugglov. Att jullov blir plugglov, det är sådant man ska veta när man studerar på Universitetet. Ändå blir det en smärre chock varje jul. Den här gången har jag tillåtit mig att ha jullov på riktigt. Men direkt efter jul, då ska jag öppna böckerna igen. Så har jag tänkt men det är troligast att nyårsafton kommer emellan, om jag känner mig själv rätt.

Det är bara så svårt att inte ge måste-tankarna någon uppmärksamhet:

  • uppsatsen måste vara klar ett visst datum
  • det är mycket kvar som måste göras
  • uppsatsen måste bli godkänd

Underkänd uppsats = Inte tillräckligt med högskolepoäng = Inga pengar från CSN. Detta ger en viss ångest att ha gnagandes i bakhuvudet. Men trots det har jag bestämt mig för att verkligen ha en lugn och skön jul med släkten. Det är jag värd efter en hel termin (snart) utan en enda omtenta.

Njut av julen, du också, så mycket det bara går 🙂

god Jul till dig.blogg

Glömt julklapparna…

Bara några dagar kvar…..

bild

Jag längtar till jul. Den där känslan jag hade när jag var barn vill inte försvinna. Jag låtsas att den gjort det bara för att jag har blivit vuxen och vet bättre, men i själva verket känns allt sådär extra mysigt när det är jul. Det är förvisso lite stressigare tiden precis innan jul, nu när man är vuxen. Vad skönt det var när man var barn och inte behövde ränna runt och leta efter de perfekta julklapparna. Men det finns en viss charm i det också, även om man varje år inser att man skulle börjat tidigare. Egentligen skulle man köpa julklappar året om, så att man är färdigmunderad när julen väl knackar på dörren. Så tänker jag varje jul, men hittills har jag inte lyckats. Men kanske nästa år…..

I år har jag ändå varit duktig. Alla julklappar utom en är inhandlade. De flesta ska bara slås in också. En liten ”detalj” man inte vill glömma. Men det är så mycket annat att hålla reda på och planera. Det ska städas och packas och så vill man ju självklart inte glömma något när man åker bort. En jul glömde jag faktiskt en hel påse med julklappar. Den stod ensam hemma hela julen medan jag firade någon annan stans och några förväntansfulla stackars släktingar blev lite snopna. Det är en repris jag strikt försöker att undvika.

Det är inte så charmigt att vara glömsk. Om någon tycker annorlunda vill jag hemskt gärna bli informerad. Bums. Jag har varit glömsk hela mitt liv. Jag minns att jag ibland fick höra som barn att jag var glömsk. Därför vet jag att jag alltid har varit det. Många har nog blivit irriterade på mig för att jag glömt vad de har sagt. Jag glömmer särskilt lätt andras scheman. Inte för att någon har citera sitt schema för mig, men det har hänt att någon vän berättat vad de ska göra under veckan till exempel. Det kan vara hur intressant som helst, men det är också hur troligt som helst att jag glömmer det. Mitt huvud är nämligen fyllt av mitt eget schema. Och mitt schema är extremt specifikt! Jag blir trött bara jag tänker på det.

För mig går det enorma mängder energi bara till att komma ihåg det jag redan har skrivit ner på en kom-i-håg-lapp. Det låter absurt, men det är sant. Jag ska komma ihåg mina läxor, min sons läxor, mattider, parkeringstider, sovtider, städning, vad som ska inhandlas, vem jag ska ringa etc. Listan kan göras löjligt lång. Detta låter som simpel vardag för de flesta, men för mig är den här simpla vardagen extremt energikrävande. Jag har försökt att beskriva detta för ett antal personer tidigare. En del har kommit med förslag som de tror är lösningen. Det kan vara allt från flera kom-i-håg-lappar till att sätta äggklockan. Andra har bara tyckt att jag är konstig. Det är inget fel med att skriva lappar och sätta äggklockor. I mitt fall är problemet att jag först ska komma ihåg att göra det i tid, och sedan ska jag komma ihåg att titta på lapparna eller komma ihåg vad det är jag ska göra när klockan väl ringer.

Jag var väldigt skeptisk till ADHD-gruppen innan jag började där. Men nu har jag den att tacka för ett antal insikter och jag har lärt mig en hel del. En sak som jag insett är att denna glömska, som följt mig som en skugga hela livet, inte är mitt fel. Det är faktiskt min ADHD:s fel.
Yippiiii!!!
Visst är ADHD inte en eftersträvansvärd diagnos, det är nog ingen diagnos alls som är eftersträvansvärd. Men den här insikten gjorde att en tyngd föll från mina axlar. Faktiskt! För hur mycket lättare känns det inte att börja jobba med en av sina sämre sidor, när man vet att den inte är där på grund av att man är bångstyrig, trög eller bara lat. Nej, det är ingen lång fråga. Det är bar en lång mening som låter som en fråga.
😮
Det är jag som talar om för dig att den här typen av insikter, om vad det är som är min egen tröghet, bångstyrighet eller lathet kontra vad som är ADHD, gör att jag kan acceptera mig själv lite bättre. Jag behöver inte längre klandra mig själv för att jag är så glömsk och inte borde vara det. Jag vet att det är en svårighet jag har som beror på något som jag inte styr, men som jag kan lära mig att hantera bättre om jag bara jobbar på det på rätt sätt.

Min största hjälp för att glömskan inte ska göra mig besviken är att inte stressa. Jag behöver känna att jag har läget under kontroll. Om jag blir för uppstressad blir jag förvirrad och då glömmer jag saker. Men vi ska inte glömma att jag även kommer ihåg en hel del saker. Ett gott exempel är mina sanna vänner. För alltid lojala.  Dem glömmer jag aldrig!