Näthot, lögner och IQ

debattAtt titta på ett sådant program som Debatt gör att jag blir upprörd, så varför tittar jag? Det var svårt att låta bli på grund av ämnet, som var återkommande. Ämnena är säkert alltid återkommande på ett eller annat sätt, men det är sällan jag hänger med.

När det handlar om att det finns folk som inte kan acceptera att vi alla är olika och unika och har olika åsikter kan det bli en aning löjligt. Dock blir det allvarligt när det gäller vissa konsekvenser av det. Näthatet och hoten mot kvinnor har varit på tapeten ett tag och nu har jag hört det två – tre dagar i rad både på radio och TV.  Jag kan inte låta bli att bli upprörd emellanåt.

I bilen lyssnar jag oftast på radio, men det gör jag aldrig hemma. Hemma får jag inte in så många kanaler, bara ett par stycken 😉 Man kan tro att det beror på att min stereo är från min ungdomstid, men det har nog snarare  att göra med någon form av mottagning. Dessutom fungerar stereon fortfarande så jag kan inte klaga. När jag väl lyssnar på radio så blir det Radio 1. Där får alla komma till tals, det enda man behöver göra är att ringa. De som jobbar där har ett tålamod och en toleransnivå som jag måste säga att jag är djupt imponerad av, med tanke på somliga av de samtal som de måste ta emot. Jag skulle nog inte klarat det.

wallinDet började med att jag satt i bilen och lyssnade på Cissi Wallin. Hon pratade om att hon och en kollega till henne hade blivit utsatta för grova näthot av män. En av dessa män hade hon lyckats identifiera, varpå hon ringde upp och konfronterade honom. Han totalnekade.

Lyssna på samtalet här

Jag blir upprörd bara av fenomenen näthot och visat näthat, men sedan blir jag så trött även på fegheten. Man har ju rätt att tycka vad man vill, även om man inte har rätt att hota andra människor. Men hur kan man inte stå för det man säger? Hur kan man inte stå för sina åsikter? Och då menar jag de åsikterna man väljer att dela med sig av. Har det med ärlighet att göra? Blir det inte många lögnhalsar i så fall? Det kan hända att man har en åsikt som förändras efter en tid. Då kan man väl vara ärlig om det? Men när man väl väljer att yttra sig förstår jag inte varför man gör det om man inte sedan kan stå för det man har yppat. Att tala sanning, ska det vara så svårt?

iqDet kanske rent av vore ett bättre sätt att mäta IQ på. Att tala sanning och stå för det man säger kanske borde vara måttstocken för vilken IQ-nivå man har. Eller tänk om Högskoleprovet i stället gick ut på att man skulle vara sanningsenlig och stå för sina åsikter och uttalanden. Eller är det helt enkelt så att det hör till EQ att kunna tala sanning och stå för sina åsikter och yttranden? Tänk då om det vore det som var avgörande för att klara Högskoleprovet. Hur tror du det skulle se ut på de eftergymnasiala utbildningarna då?

Nu tog jag Högskoleprovet som ett exempel, men det jag egentligen tycker är intressant och väsentligt är livet. Jag tycker att det är viktigare att klara av livet än att klara av Högskoleprovet och viktigare att kunna stå för det man yttrar i livet än det man skriver på Högskoleprovet.

Annonser

2 thoughts on “Näthot, lögner och IQ

  1. Sant, hur kan de tro att man får skriva vad som helst? I skriften kan de uttrycka både hot och hat som de aldrig skulle våga säga högt, eller ännu värre, öga mot öga. 👎
    Apropå att klara högskoleprovet. Där finns en väsentlig skillnad, tror jag. Ett prov kan du studera och lära in kunskap inför och därefter kan det rättas efter ett facit.
    Klara livet däremot, ja, hur mäter man om man klarar det? Vem har facit och kan tala om att du har underkänt, godkänt eller väl godkänt? Förhoppningsvis kan livet kännas tillräckligt bra och värt att orka med de där svackorna. Det är bara jag/du själv som kan påverka just det betyget.
    Självklart behöver vi ”studiesstöd” av nära och kära, när det är extra jobbigt, extra bra och allt där i mellan med för den delen.
    Små omdömen till sig själv vartefter livet går. Stanna upp och andas, försöka se allt som är bra just nu, klara av det som är mindre bra. Kanske be om hjälp, hjälpa andra, dela med sig när man kan och vill osv.
    Det där slutbetyget…ja, när får man det och vad spelar det för roll då?😳
    Ja, nu blev det långt svammel. Roligare att skriva än att städa, tydligen!
    ❤Kram och trevlig helg😃

    • Ja, precis så.
      Givetvis är livet och Högskoleprovet två helt olika saker. Det skrämmande ligger i att livserfarenhet inte alltid värderas särskilt högt, men ett prov gör det.
      I helgen ska jag väga upp tentaplugg med träning, tack och lov.
      Kram

Skriv din åsikt här, tack.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s