”Frisk” till vilket pris som helst

jesusIbland funderar jag på om jag har blivit en aning paranoid, eller om samhället faktiskt är lika knasigt som det verkar. Förutom att alla ska ha någon form av diagnos nu för tiden (vilket jag tidigare nämnt. Läs här.) så ska alla med en diagnos dessutom äta medicin, gärna mediciner – i plural. Ju mer grönsak desto bättre, är det tanken bakom det hela? Jag har ett flertal gånger blivit tjatad på att äta medicin. Inte av vänner, inte av familj utan av psykiatrin. För mig är det uppenbart att de prackar på en medicin. Det gör mig mörkrädd att det generellt är mer OK att bli övertalad av psykiatrin att äta medicin, än att ta ett antal samtal med någon som plingar på dörren och vill prata om Gud. Vilket kommer att skada mig mest?

Om man inte har en diagnos är man totalt frisk både fysiskt och psykiskt och klarar av samhällets press och stress. Hur många kvalar in där? Inte jag i alla fall. Jag tycker mig ha känt samhällets press och stress ända sedan jag var 12-13 år ungefär. Då var det visserligen i skolan, men den är ju en väldigt stor del av samhället. Det är ju där vi formas till enheten samhället i stället för att fortsätta vara de individer som vi är, om man ska dra det till sin spets. Det kan förstås bero på att jag ser skolan som ett mallstöpningsinstitut för det mesta. (Nämns i tidigare inlägg. Läs här.)

Piller2Hur som helst… Med medicin kan en hel del människor fungera bättre, få en bättre vardag, bli friska från sjukdomar mm. Men vi som inte har cancer, direkta krämpor, djup depression, borderline eller något annat av grav karaktär, ska vi äta medicin ändå? Det blir som att man äter medicin för att försöka uppnå någon form av perfekthet som ska göra att man smälter in bättre i samhället. Jag ser inte att man får en bättre livskvalitet, snarare tvärt om. Om jag ska kunna koncentrera mig bättre ska jag alltså prova ut en medicin. Förlåt, jag får avbryta mig själv nu. Redan här reagerar jag. Varför måste man alltid PROVA UT en medicin?

ljug-inteHar de inte lyckats plocka fram ett bra läkemedel som de med säkerhet kan påvisa att de har full kunskap om,pengar är det väl ingen idé att lansera skiten – rent utsagt.

Dessutom verkar de flesta medicinerna ge mer bieffekter än rena effekter, så att säga. Så om jag ska kunna koncentrera mig bättre måste jag först prova ut en medicin, sedan ska jag kanske prova ut en annan om den första inte fungerar eller ger för mycket biverkningar och till sist blir jag ändå inte kvitt biverkningar till en viss gräns. Till vilket pris vill jag kunna fokusera?!

Jag kanske ska se på mina brister/svårigheter som personlighetsdrag jag har, som gör mig till den jag är. Lite så som jag uppfattar att mina sanna vänner ser mig (vilket jag förklarar i ett tidigare inlägg. Läs här.) Skillnaden är att samhället inte är min sanna vän och därför inte heller accepterar mig för den jag är. Jag ska inte sticka under stol med att det skulle kännas skönt att kunna fokusera bättre, men inte på bekostnad av min hälsa. Jag lär mig hellre mer om hur jag fungerar och vilka strategier jag behöver använda mig av. Där tänker jag inte ge upp trots den motvind jag upplever, som om medicin skulle vara den enda vägen.

medicin-till-barnI så fall är skolsystemet en medicin man tvingar i barn och samhället är den oundvikliga biverkningen. Ny biverkning ger ny medicin, så vilken medicin ska vi ha mot samhället? Jo, egentänkande individer.  De i sin tur motverkas med diagnoser och diverse läkemedel. Det ger mig känslan av att man försöker gör ett urval. Definiera gärna ”man” i föregående mening. Nu kanske du börjar hoppas att jag är paranoid på riktigt, men då måste jag göra dig besviken. Jag har ingen sådan diagnos, jag råkar bara stå för att jag är en egentänkande individ 😉 Är inte du också det?

Annonser

Skriv din åsikt här, tack.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s